Vilken enorm frihet det är att kunna öppna altandörrarna och bara kunna springa ut i den gröna trädgården. Speciellt när det som nu är sommar. För det är det, fortfarande.
Dessutom är det extra välkommet när man har barn som sitter och trycker på energi som gärna vill explodera just när man som förälder har som minst tålamod.
Att bara kunna slå upp sina billiga altandörrar och låta kidsen springa, det är något av en välsignelse.

Världen utanför altandörrarna

För det blir ju inte riktigt samma sak när man bor i en lägenhet. Visst, man kan ha en lekpark alldeles runt hörnet men det kräver ändå att barnen kan hålla koll på trafiken. Det blir helt enkelt lite osäkrare och en viss grad av bökighet.
I varje fall när barnen är mindre. Då måste man förvisso håll koll på de små i del flesta lägen här i världen.

När ungarna växer till sig lite och själva kan hålla koll på sina omgivningar är det förstås en annan sak. Då jämnas de där skillnaderna ut en aning.
Dock är det som bekant alltid trevligt att ha tillgång till en trädgård. Det är förvisso förknippat med en hel del arbete men det går ju också att se till att den blir lättskött. Genom att minimera antalet träd och buskar är det i princip bara gräset som man måste hålla efter.

Hur trädgården än ser ut så är det ju skönt att kunna se den genom altandörrarna, även när sommaren är över.
För visst är det mysigt att få en panoramautsikt över regnet som droppar därute i oktober.
I varje fall om man själv kan sitta inomhus och njuta av en varm kopp kaffe.
Det är sådana stunder som gärna etsar sig fast i minnet. Vardagens små mirakel som skänker livet kvalitet och lugn.